6F ställningstagande gällande handelsavtalet mellan EU och USA (TTIP)
För närvarande pågår förhandlingar mellan EU och USA om det transatlantiska frihandelsavtalet (TTIP). Målet är att underlätta för företag att investera och sälja till nya marknader.
Fackförbunden inom 6F förespråkar frihandel och anser att Sverige gynnas av att vara en öppen ekonomi. Dock ser vi med oro på vad diskussionerna om investeringsskydd och borttagande av så kallade handelshinder kan innebära för den nationella handlingsfriheten och arbetsrätten. I förlängningen kan detta innebära ett hot mot demokratin.
Fackförbunden inom 6F är särskilt bekymrade när det gäller följande frågor:
Större öppenhet: Fackföreningar och andra organisationer i samhället har inte haft tillgång till några av de dokument som diskuterats. Transparensen i förhandlingarna måste öka innan avtalet skrivs på. Det ska exempelvis vara möjligt att granska de potentiella sociala konsekvenserna av avtalet.
Arbetstagarnas rättigheter: Av erfarenhet vet vi att överstatliga organ eller överenskommelser allt för ofta sätter fackliga rättigheter åt sidan till förmån för företagens intressen. Fackliga rättigheter anses ibland vara "handelshinder". Detta är oacceptabelt. Det finns stora skillnader i vilka rättigheter arbetstagarnas har i EU och USA. Även om EU systemet många gånger gjort svenska fackföreningar besvikna ser det ännu värre ut i USA där arbetstagarnas rättigheter är mycket svagare. USA har exempelvis inte ratificerat 6 av ILOs 8 kärnkonventioner, inkluderat konvention 87 och 98 om föreningsfriheten och rätten till att förhandla kollektivt. Ett absolut krav för handelsavtalet mellan EU och USA måste vara att fackliga rättigheter i varje land respekteras. Det ska vara upp till varje nationalstat att själv besluta om hur arbetsrätten och relationerna på arbetsmarknaden ska hanteras. Införandet av nya regler på området ska inte begränsas av handelsavtalet.
Investeringsskydd: Vi anser att investeringsskyddet, ISDS, ska tas bort från förhandlingarna. ISDS är en tvistlösningsmekanisms som ofta ingår i internationella handelsavtal. Detta innebär att ett system inrättas med en internationell skiljedomstol där företag kan stämma enskilda stater för att politiska beslut påverkat företagets möjligheter att göra vinst i landet. Som exempel kan nämnas att Vattenfall stämmer Tyskland på flera miljarder för deras påbörjade avveckling av kärnkraften. ISDS i handelsavtalet mellan EU och USA skulle kunna innebära att EU eller enskilda stater blir stämda för att de exempelvis förbjuder någon kemikalie.
När det nord-amerikanska frihandelsavtalet ,Nafta, förhandlades fram på 1990-talet ville både Kanada och USA ha med ISDS-klausulen. Tjugo år senare har Kanada stämts tjugo gånger. Ett av de första fallen handlade om att den kanadensiska regeringen ville förbjuda bränsletillsatsen MMT eftersom den kunde ge skador på människor och miljö. Den amerikanska tillverkaren Ethyl stämde då den kanadensiska regeringen – och vann. Förbudet drogs tillbaka och Ethyl fick ett skadestånd på strax under 100 miljoner kronor. Sammanlagt har Kanada förlorat sju gånger. USA har däremot aldrig förlorat ett fall.
Farorna med ISDS är många. Det kan till och med vara så att företagen inte behöver inleda ett stämningsförfarande. Det kan räcka med själva hotet om en stämning för att regeringar ska dra tillbaka lagförslag eller andra demokratiskt beslutade reformer som exempelvis förbud mot vinster i välfärden.
6F anser att ett krav för EU i TTIP-förhandlingarna ska vara att utländska investerare inte ska kunna stämma eller runda europeisk lagstiftning genom avgörande i en internationell skiljedomstol. Avtalet ska inte innehålla någon ISDS-klausul.
6F kräver:
• Att investeringsskyddet, som ger företag möjlighet till att stämma stater för genomförande av demokratiskt fattade beslut, inte accepteras i avtalet.
• Att förhandlingarna om TTIP föregår med full öppenhet så att medborgare, organisationer och företag i både EU och USA kan granska avtalet och hålla politiker ansvariga för resultatet
• Att arbetstagarnas rättigheter i varje enskilt land ska respekteras fullt ut. Varje lands arbetsmarknadsmodell ska vara suverän och inte påverkas av handelsavtalet.
Janne Rudén, ordförande Seko
Johan Lindholm, ordförande Byggnads
Mikael Johansson, ordförande Målarna
Jonas Wallin, ordförande Elektrikerna
Magnus Pettersson, ordförande Fastighets