Fotograf: Therese Perman

Finanspolitik - Ökade investeringar

Det krävs större ekonomiska insatser i statsbudgeten. Behoven av både underhåll och nyinvesteringar inom järnvägen och den alarmerande bostadsbristen kräver åtgärder av en annan omfattning än det som regeringen aviserat hittills.

  • Nyinvesteringarna i infrastrukturen uppgår idag till 0,67% av BNP, när de borde ligga på 1% av BNP i ett glesbefolkat land som Sverige.
  • Byggandet måste öka, samtidigt som underhållskostnaden för infrastruktur måste tillåtas öka. Nyinvesteringar som inte är lån skulle innebära ännu mindre underhåll.
  • Det är billigt för staten att låna. Räntan är låg, tillväxten och arbetslösheten hög. Låneinvesteringar i byggande och infrastruktur skulle trycka tillbaka arbetslösheten och öka tillväxten.

Sveriges ekonomi går som en Tesla sa Finansministern en gång.I jämförelse med många andra länder har Sverige hög tillväxt. Arbetslösheten sjunker och sysselsättningen ökar. Men trots detta var arbetslösheten säsongsrensat vid senaste mätningen i januari svindlande hög, nämligen 6,9 %. Och det är långt kvar till EUs lägsta arbetslöshet.

Den lägsta arbetslösheten i EU för närvarande har Tjeckien med 3,7 procents arbetslöshet. Tyskland har 4,1 % arbetslöshet. För att komma ner till denna nivå måste ungefär 270 000 fler vara sysselsatta i Sverige år 2020. Det är inget som löser sig av sig självt. Regeringen måste vidta åtgärder.

Samtidigt som Sverige har hög arbetslöshet så är statsfinanserna bland de bästa i Europa.

Maastrichtskulden i Sverige är 43,2 % av BNP. Som jämförelse är Tysklands statsskuld 70,1 % av BNP. Sveriges statsfinanser lämnar utrymme för regeringen att agera och pressa ned arbetslösheten. Dessutom har de senaste rapporterna visat på att statens budget går bättre än väntat. Statsskulden beräknas minska kraftigt kommande år.

Stefan Lövfen åker nu land och rike runt för att lyssna in hur vanligt folk har det och vad som oroar dem i sin vardag. Det som framkommer är att man undrar hur skolan ska kunna ge våra unga kunskap, hur omsorgen om våra äldre ska bli bättre och hur vi ska korta vårdköerna. En fungerande välfärd är en viktigt del i det som socialdemokraterna kallar den svenska modellen.

Vi kan konstatera att investeringsbehovet i Sverige är enormt. Välfärden håller inte måttet, tågen står still och ungdomarna har ingenstans att bo. I det utbredda påtvingade deltidsarbetet finns en dold arbetslöshet, en resurs som inte tas tillvara. Regeringen har en grannlaga uppgift i att få ordning på samhällsbygget.

Det krävs kraftfulla tag. Den socialdemokratiska regeringen måste ta nya steg mot en modern finanspolitik om regeringen ska nå målet om lägst arbetslöshet i EU 2020.

I dagens takt kommer regeringen skjuta långt över målet. Ett resultat som kommer leda till sämre pensioner och lägre investeringar i infrastruktur och välfärd.

Arbetslöshetsmålet kan nås, men en mer expansiv ekonomisk politik är nödvändig.

En lägre arbetslöshet skulle innebära lägre omkostnader för kommunernas försörjningsstöd och låsa upp resurser att investera i skola och omsorg. Pensionssystemet skulle få in mer pengar vilket på sikt skulle gynna nivån på pensionerna.

Stora internationella organisationer som IMF och OECD förespråkar idag en mer expansiv ekonomisk politik. Analyser efter finanskrisen har visat på att stimulanseffekterna är större än vad man tidigare räknade med. Synen på en mer expansiv ekonomisk politik är inte längre kontroversiell inom ekonomkåren. Dock har frågan ännu inte nått svenska politiker.

Behoven av investeringar inom exempelvis infrastruktur, bostäder, vatten och avlopp samt energinäten är mycket stora. För att investeringarna på dessa områden inte ska tränga undan andra nödvändiga jobbskapande satsningar inom bland annat välfärden, skolan och arbetsmarknadspolitiken behöver investeringarna lånefinansieras.

Genom lånefinansiering frigörs större statsfinansiellt utrymme jämfört med dagens ordning då hela investeringen finansieras med anslag över statsbudgeten. Investeringar skapar jobb och tillväxt såväl idag som i framtiden. Det bygger Sverige starkt och ger förutsättningar för EUs lägsta arbetslöshet 2020.

För att nå full sysselsättning måste regeringen ändra inriktning på den ekonomiska politiken, till förmån för en mer lånefinansierad expansiv finanspolitik, annars så kommer massarbetslösheten med stor sannolikhet bestå, både till nästa och näst följande val.

För att nå lägsta möjliga arbetslöshet krävs att staten lånar.

Statsskulden måste således tillåtas att öka. Det finns inget enkelt och direkt samband mellan statsskuldens storlek och samhällsekonomins funktionssätt. Ibland kan stora ökningar av statsskulden vara bra och nödvändiga. Ökad statsskuld är främst problematisk om regeringen tvingas låna på den privata marknaden och inte har kontroll över sin egen valuta. Olika beräkningar tyder på att för att Sverige ska kunna nå lägsta möjliga arbetslöshet, full sysselsättning, kan det komma att krävas ett
budgetunderskott, ett negativt finansiellt sparande, motsvarande mellan en till 4 procent av BNP per år de kommande 20 åren.

Investeringar och expansiv finanspolitik behövs.
Den faktor som i mer avancerade analyser verkar ha störst betydelse för arbetslösheten i Sverige och övriga OECD-länder de senaste decennierna, är variationer i efterfrågan på arbetskraft. Detta ska enligt den dominerande teorin vara ointressant, men verkar i verkligheten vara av avgörande betydelse. Staten har förenklat två stora verktyg för att öka efterfrågan i samhällsekonomin:
finanspolitik, såsom investeringar och offentlig konsumtion; samt penningpolitik, såsom Riksbankens styrränta. Penningpolitiken verkar ensam inte klara av att lösa arbetslösheten.

Uppfattningen om att ökade investeringar krävs delas även av svenska folket.

6F gav Sifo i uppdrag att kartlägga svenska folkets uppfattningar om regeringens satsningar på järnväg och bostäder. Undersökningen är gjord efter att regeringen aviserade sina satsningar 2015. Resultatet är tydligt. Endast 2 av 10 väljare anser att regeringen satsar tillräckligt på järnvägen. Hela 66 procent svarar nej på frågan om det satsas tillräckligt på järnvägen. Bland S-väljare är missnöjet ännu större, 70 procent svarar nej. MP-väljare är aningen nöjdare där 63 procent svarar nej.

Mönstret är det samma när frågor ställs om bostadssatsningar. Även om svenska folket är något mer missnöjda med regeringens järnvägssatsningar svarar 63 procent att regeringen inte satsar tillräckligt på att bygga nya bostäder.

Uppdaterad: